Katastrofdag och ångest.

​I onsdags var det en dag som jag absolut skulle kunna tänka mig att krypa ner under täcket och inte komma fram förrän till våren. Det var viktväktardagen. De som följt mig, vet att jag har försökt gå ner i vikt under en längre period. Men att det inte går så bra. Jag tappar oftast suget när jag är på gång för att något kommer i vägen. Det har varit sjukdomar, dödsfall och lathet. 

Nu var jag på väg neråt men drabbades av magkatarr. Då menar jag ingen vanlig liten utan jag trodde bokstavligen att min mage höll på gå sönder. 

Jag tappade greppet eftersom jag inte kunde äta ordentligt. 

Nu i onsdags var det alltså dags att ta mig till viktväktarna och bekänna färg. 

Det var många gånger under dagen som jag tänkte:

   Äh jag struntar i det. Det är bättre jag går ner hemma först, innan jag går dit. 

Men jag tog mig dit och det var inget roligt, jag gjorde det och skämdes. 

Så nu är det dags att ta nya tag igen. 

Gillar

Kommentarer